Tips för fiske efter hälleflundra

Tips för riktat fiske efter hälleflundra V2.0

I den här uppdaterade artikeln om hälleflundra beskriver jag min syn på riktat fiske efter grov hälleflundra. Jag förklarar även vilka havsfiskeprodukter jag föredrar och framförallt varför…

Det är många som drömmer om att ta den riktigt stora hälleflundran vid sitt havsfiske i Norge. Det är inte många år sedan vi trodde den drömmen var förenat med stor tur. Så är det inte längre. Det riktade fisket efter hälleflundra i Nordnorge har utvecklats snabbt de senaste åren. Nu har vi kartlagt och analyserat det riktade fisket efter hälleflundra och resultatet av det har blivit fler fiskare som är duktiga. Nu kan även du bestämma dig för att ta en stor hälleflundra – Och lyckas!

I den här artikeln beskriver jag hur jag ser på riktat fiske efter grov hälleflundra eller kveite som den heter på norska. Jag förklarar vilka produkter jag föredrar, varför jag föredrar dem och hur du skall förbereda dig för att ditt riktade fiske efter hälleflundra skall lyckas. I detta material finns även en film som är inspelad i Mehamn. Läs mer om området här…

Fisketips för dig som vill bända hälleflundra. Filmen är inspelad i Mehamn.

 

Förbered dig inför ditt hälleflundrafiske

För att lyckas med din satsning på hälleflundra krävs att du planerar din havsfiskeresa mycket noggrant. Ju mer förberedd du är desto större är chansen att du lyckas med ditt mål.  Du bör lära dig så mycket som möjligt om hälleflundrans beteende, fakta, fisketekniker, utrustning, beten, landning, återutsättning av fisken mm. Surfa runt på nätet och läs fångstrapporter, fakta och all information du kommer över, det lär du ha nytta av. Ju mer förberedd du är desto större chans har du att lyckas fånga din drömfisk.

Områden med grov hälleflundra

Det första man skall tänka på är att det är skillnad på att fiska hälleflundra och att fiska riktat efter grov hälleflundra. Det finns många ställen i Norge där det tas mycket hälleflundra men ganska få där det återkommande fångas grov fisk. Med grov fisk syftar jag på fiskar över 150 cm. De mest kända områdena i dag är Röst/Vaeröy, Tromsö, Söröya och Havöysund. Riktat fiske efter hälleflundra varit mest intensivt i de områdena. Självklart fångas också många fiskar där. Det finns förmodligen många andra områden som säkert skulle leverera lika bra eller bättre om det fiskats riktat efter hälleflundra av så många fiskare som det görs på de kända områdena. Ett område som under sommaren levererade en hel del hälleflundror är området runt Barents hav med Mehamn i spetsen. Det har även rapporterats en del riktigt stora hälleflundror från camper i området innanför Lofoten. Där verkar det dock inte vara lika gott om kveite över 50 kg jämfört med fiskecamper i Nordnorge. Satsa på en ”säker” fiskecamp för grov hälleflundra i Nordnorge.

Området på utsidan av Tromsö har levererat många stora hälleflundror….. Klicka här för att läsa mer om Tromsö.

 

Platser för hälleflundra

Hälleflundra föredrar sandbotten, där kan den ligga och smälta maten väl camoflerad. Jag letar ofta sandbottnar där tidvattnet skapar strömsatta partier. Det kan vara sund, grunda partier med djup omkring eller uddar som tidvattnet strömsätter. Det kan också vara grunda områden eller platåer med sandbotten. När jag fiskar söker jag variation i botten, ett bevuxet parti, några stenar, ett område som är något djupare eller grundare än omgivningen. Det kan också vara en stengrynna som är omgiven av sandbotten eller en platå i en sluttande botten. Djup jag föredrar att fiska på är ca 10-40 meter. Går man djupare än så fångar man så mycket andra arter, bla. Lubb och torsk.

Taktik för hälleflundrafiske

Hälleflundran har ofta huggperioder. Under dessa gäller det att ha rätt bete i vattnet och vara på en plats man tror eller vet är potentiellt bra för hälleflundra. Om du ledsnast, fiskar torsk eller stter och fikar missar du med största sannolikhet hälleflundrornas huggperiod. Då kan det ta en eller flera dagar tills nästa huggperiod.  Är ofta händelselöst och långtråkigt.  Är här fiskare misslyckas. Det har inte det tålamod som krävs. När det händer saker vid hälleflundrafiske det ofta på en gång. Det är enorma krafter när en fisk sitter i andra änden på linan och när du upplevt det en gång kommer du att tycka det är värt varenda sekund av nötande. Måste helt enkelt vara beredd på att det kan bli flera dagars fiske utan att det händer något. Du väl medveten om det har du tagit ett stort steg närmare en drömfisk.

Havsfiskespö för hälleflundra

Ett bra spö för hälleflundrafiske kan se ut på många olika sätt. Det är ofta personliga åsikter som styr valet av spö vid hälleflundrafiske och här ger jag min syn på det. Jag försöker också reda ut varför jag tycker som jag gör.

• Spöet skall inte vara för kort. Med ett kort spö är det svårt att undvika slaklina när hälleflundran ruskar på sig för att komma loss. Det beteendet påminner lite om en gädda som försöker komma loss när den sitter krokad. Jag förerdrar spön som är 7,0-7,6 fot.
• Hur skall aktionen på spöet vara? Även här gäller det att minimera risken att fisken skakar sig loss. Ett spö med helaktion är mest förlåtande men då blir varje pumpning väldigt kort. Man kan uppleva att man bara pumpar upp fisken med handtaget på spöet. Är spöet däremot för styvt är det lätt att fisken skakar sig loss när man inte hinner parera ruskningarna. Jag gillar spön som har en ryggrad men fortfarande känsliga i toppen. Det ger bra drillningsegenskaper och det är dessutom trevligt att ge jiggen bra gång i vattnet med spön med aktion som kan klassas som topp till medium.
• Ytterligare en parameter vid spöval är vikten. Med ett tungt spö blir det snabbt jobbigt att fiska med beten på några hundra gram under en hel vecka.

 

Ett spö för hälleflundra bör ha en rejäl ryggrad. En hälleflundra över 150 cm måste man sätta press på

 

Vad är viktigt med en havsfiskerulle för hälleflundra?

Fiske efter hälleflundra är extremt tufft. Här kan man inte snåla in och välja en rulle som bara är hyfsad. Den måste vara top of the line för att hålla vid fiske efter hälleflundra. ALLA detaljer som kan orsaka problem skall elimineras då de kan orsaka tappad drömfisk.

• Bromsen måste vara kraftig och tåla tuffa fighter med kraftiga hälleflundror. Den bör ha en broms som klarar 8 kg eller mer. Jag väljer ALLTID rullar med spakbroms då de är mycket kraftigare konstruerade än rullar med ”stjärnbroms”. Det är dessutom mycket enklare att justera kraften i bromsen med en spakbromsad rulle.
• Välj en havsfiskerulle utan linspridare. Om linan ligger på spolens ena ytterkant och linspridaren ligger på andra sidan kan det bli otrevliga problem och i värsta fall tvärstopp.
• Din rulle bör vara saltvattensbeständig. Då är rullarna betydligt mer tåliga för saltvatten men de måste ändå underhållas och sköljas med färskt vatten efter varje fiske.

BFT Black Thunder är en mycket bra rulle vid fiske efter hälleflundra. Förmodligen den mest hållbara havsfiskerullen på den svenska marknaden. Klicka här för att läsa mer…

Vilken lina skall jag använda vid fiske efter hälleflundra?

Spunnen eller flätade linan som den också kallas är enda alternativet vid fiske efter hälleflundra. Den är både stum och har väldigt hög brottstyrka. Den spunna linan ger en bra kontakt med jiggen och du har koll på vad som händer i vattnet. Den ger dessutom perfekta mothugg då den är stum. Kraften från mothugget driver in krokarna så de får ett säkert föste i fisken. Nackdelen med flätade linor är att de tål inte nötning så bra. De kan få skador av nötning mot spöringar, båtkant eller någon sten i vattnet. Var därför noga med att kontrollera din lina och kapa några meter med jämna mellanrum. Detta för att undvika linbrott när du krokat din drömfisk. Själv föredrar jag spunnen lina i dimension 0,36-0,41 mm. Tunnare lina håller när den är fräsch men när den nöts vid fiske är det inte lika säkert att den håller. Riskera inte att tappa din drömfisk genom att använda för tunn lina.

Strike Wire Mulit Colour är en bra och prisvärd lina för havsfiske och hälleflundra. Den håller en jämn kvalité och var 10:e meter har olika färg. Linan finns i dimensioner på 0,32, 0,36 och 0,41 mm och på spolar om 275 eller 1500 m. Klicka här för att läsa mer om linan…

Beten för hälleflundra

De vanligast betet vid hälleflundrafiske är jigg. Vissa fiskare använder även betesfisk. Jiggen anser jag själv något effektivare och betydligt roligare att fiska med. Det är ett väldigt aktivt fiske och jiggens gång i vattnet tillsammans med din fisketeknik lockar fisken till hugg. Jiggar finns i mängder av olika modeller och det gäller att hitta den man själv gillar.

 

En mycket fin jigg som levereras med två kroppar, en shad och en hypereffektiv tail tillsammans med varje skalle är Strike Pro Hali Bandit. Klicka här för att läsa och se fler färger…

Doft

För att göra dina jiggar ännu mer attraktiva för hälleflundran kan du preparera dem med doft. Du triggar då ytterligare ett sinne hos fisken och jag är övertygad om att det vid vissa tillfällen är skillnaden mellan ett hugg och uteblivet hugg… Vilken doft det är tror jag spelar mindre roll. Dofter jag tror på är fisk, räka och vitlök. För att doften skall sitta kvar brukar jag använda mig av en bit ullgarn som jag knyter runt kroken och låter ändarna hänga fritt. De rör sig i vattnet och fungerar då även som huggpunkt. Ullgarnet gör att doften sitter kvar betydligt längre än om man bara sätter doftmedlet direkt på jiggkroppen.

Betesfisk kan vissa perioder vara mer effektivt än jigg och självklart även tvärt om. Testa gärna betesfisk på ett spö för att se hur det går under just den dagen.

 

 

Tafs

Hälleflundran som är en rovfisk har kraftiga tänder. Därför bör du skydda din lina så mycket det går. Om hälleflundrans tänderna kommer i kontakt med flätlinan är fisken så gott som förlorad. Om fisken går ner till botten och linan kommer i kontakt med sten eller klippa. Med en tafs förebygger du dessa problem. Jag använder en tafs av fluorocarbon på minst 1,00 mm. Fluorocarbon är upp till 4 gånger mer tålig mot nötning av fiskarnas tänder. Länden på tafsen bör vara ca 150 cm. Då kan du enkelt korta av tasfen när den blir nött. Jag knyter fluorcarbonen i flätlinan men det går även att använda ett lekande. Då bör du vara försiktig så du inte vevar in lekandet i toppöglan. Förse gärna övre delen av lekandet med en gummituta som är anpassad för det. Okuma har en bra modell, fråga i din fiskebutik.

Strike Wire Fluorocarbon är ett bra val vid fiske efter hälleflundra. Lämplig dimension är 1,05 mm eller 1,17 mm. Klicka här för att läsa mer om tafsen…

 

Beteslås

Traditionella beteslås är en färskvara och blir snabbt kraftlösa. Det är många stora hälleflundror som gått förlorade på grund av kraftlösa beteslås. Jag vill inte tappa min drömfisk på grund av ett kraftlöst beteslås. Som beteslås använder jag alltid en stor och kraftig fjäderring. Det tar något längre tid att byta bete men är otroligt mycket säkrare. Fjäderringen fäster jag i ett kraftigt lekande och knyter tafsens nedre del i lekandet. Jag knyter aldrig direkt i fjäderringen då detta kan krypa ur fjäderringen och det skulle dessutom försvåra betesbyet. Med en bra fjäderringstång byter du enkelt bete med en fjäderring som beteslås. Återigen, jag försöker eliminera alla tänkbara parametrar som kan leda till tappad fisk.

Fjäderring BFT Salt Water Split Ring stainless, 14 eller 16 mm håller de största firrarna. Klicka här för att läsa mer… Ett lekande som passar till detta är BFT Stainless Steel Crane Swivel, 1/0, 510 lb. Klicka här för att läsa mer om dem…

 

Vilken teknik skall jag använda för hälleflundra?

Hälleflundran simmar ofta i frivattnet när den jagar så det är viktigt att arbete i olika vattennivåer med ditt bete. När hälleflundran vilar ligger den ofta på botten. Även då kan de vara intresserade av ditt bete och stiga upp till 20-30 meter för att hugga. En viktig parameter vid fisket är att betet har fart. Jag föredrar att driftfiska men om farten är under 0,8 knop övergår jag till så kallad bonntrolling.

• Vid vertikalt drift släpper jag ned betet mot botten och dunkar det två-tre gånger i botten innan jag vevar upp ca en meter (ca ett vevtag på havsfiskerullen). Jag fiskar 30-60 sekunder innan jag vevar upp ca två meter (ca två vevtag på rullen) och fiskar ytterligare 30-60 sekunder. Så fiskar jag tills jag är halvvägs upp till båten för att sen börjar om att fiska från botten och uppåt igen. Ungerfär var tredje gång jobbar jag ända upp till båten för att se om det är någon efterföljare eller tång på krokarna. Var även uppmärksam om du ser någon hälleflundra på ekolodet. Ibland kan man se hur fisken stiger mot jiggen och det är en riktig pulshöjare!
• Vid så kallad ”bonntrolling” fiskar jag med samma teknik. Släpp lina tills du når botten och veva upp några vevtag, fiska aktivt med spörörelser innan du släpper ut mer lina. Farten av båten gör att du kan släppa ut en hel del lina innan jiggen når botten igen. Veva upp några vevtag och fiska aktivt med spöet ca 30-60 sekunder. Veva därefter några vevtag och fiska aktivt med spörörelser och fortsätt fisket på det viset. I och med att du vevar in ökar du farten på betet och varierar djupet du fiskar på. Om du ser en efterföljande fisk, frikoppla havsfiskerullen och låt betet sjunka fritt några meter. Ibland kan du se när fisken tar betet i munnen. Det är otroligt nervkittlande…

 

Mothugg för att kroka kveite

Kveiten tar ofta betet mycket försiktigt. Det är verkligen förvånande att en så stor rovfisk kan hugga så försiktigt. Ofta kan själva hugget kännas som en abborre somnappar vid pimpelfiske eller bara en liten dragning i linan. Den kan också hugga så brutalt att du har problem att hålla i spöet eller tom. hålla dig på rätt sida om relingen. Vid dessa brutala hugg gäller det bara att hålla i spöet och sätta press på hälleflundran. Den krokar sig själv vid dessa brutala hugg om du bara lyckas hålla i ditt havsfiskespö. Det är däeremot betydligt svårare att kroka fisken vid de försiktiga huggen eller ”känningar” som man ofta pratar om. Dessa känningar står för de flesta kontakter man har med hälleflundra. Här gäller gäller det att ta det lugnt med mothugget vilket inte är det lättaste när man vet att det kan vara en fisk som kanske är större än dig själv i andra änden på linan. Mothugget skall inte komma förrän det är rejäl tyngd i spöet. Jag har själv missat många fiskar då jag varit för het med mothugget och kommer förmodligen att missa många även i framtiden. Det här är ett kritiskt moment vid fiske efter hälleflundra. Spöet skall vara rejält böjt innan mothugget sätts in. För tidiga mothugg är den absolut vanligaste orsaken till missad eller tappad fisk. Ofta rispar man då bara fisken och den blir skrämd.

 

Hälleflundrafighten

Jag drillar hälleflundran mycket hårt. Det gör jag för att krokhålet i fiskens käft vidgas mer och mer ju längre fighten varar. När sedan hälleflundran ruskar på huvudet är det stor risk att den lyckas skaka loss kroken om krokhålet slitits ut eller om du ger fisken slak lina. En lång fight ger fisken fler tillfällen att skaka sig loss.  Dessutom är det mer skonsamt för fisken med en kort drillning än en lång. Jag drillar sällan en hälleflundra längre än 8-9 minuter även om den är stor. Det gäller att dominera fisken och inte tillåta att det blir tvärt om. Så snart fisken inte rusar pressar jag upp huvudet på fisken. ”Upp med huvudet” är ett mantra man kan köra under fighten. Rusar fisken långt och ger en vinkel på linan på mer än 45 grader åker vi direkt efter med båten. Risken att linan nöts mot någon sten eller klippkant är mycket högre med fisken långt från båten än om båten befinner sig ovanför fisken. Det bör tilläggas att jag använder utrustning som tål den extrema påfrestning en kort fight medför.

 

Drillning ev en hälleflundra helt utan hjälp

 

Krokning av hälleflundran vid båten

När hälleflundran kommer upp till ytan ligger den ofta helt still i 10-20 sekunder. Då skall du kroka den. Krokar du den inte då bjuder fisken ofta på en vansinnig monster-rusning vilket i sin tur ofta slutar med tappad fisk…. Smidigaste sättet att kroka hälleflundran är med en stor hajkrok. Kroken skall vara försedd med ett rejält rep du kan fästa i båten. Jag lindar alltid repet två varv runt grabbräcket. Då kan jag enkelt justera repets längd samtidigt som jag orkar hålla emot kraften även av en riktigt stor hälleflundra. Hajkroken fäster jag i fiskens underkäke, inifrån och ut och på sidan om tungan. Det är väldigt skonsamt för fisken. Hälleflundran har väldigt få blodkärl i underkäkens skinn. Eftersom kroken träs inifrån och ut så är krokens spets fri och skadar inte fisken. När hälleflundran är säkrad med hajkroken brukar den ruska våldsamt för att komma loss. Då är det viktigt att hålla ut den från båten så den inte slör huvudet mot båten. Sedan trär jag snaran över fiskens stjärt och säkrar även den i båten. I denna position ligger fisken ofta helt still. Nu kan du smidigt mäta och fotografera fisken. Fisken får dessutom tid att återhämta sig efter fighten i denna position. När hälleflundrorna sedan returneras är de ofta väldigt pigga och simmar snabbt ned till botten.

Hälleflundrasnaran har jag enkelt tillverkat av en laxhåv, vertygsfästen till verktygsvägg och ett rep med ögla. Kanske inte den snyggaste men den fungerar utmärkt.

 

Catch and Release

Hälleflundran klassas som en rödlistad (utrotningshotad) fiskart. Låt därför de flesta av dina hälleflundror simma tillbaks efter måttagning och fotografering. De är alldeles för värdefulla för att alla skall sluta sitt liv i stekpannan. Hälleflundror över 20-25 kg bör inte tas in i båten. De är inte skapta för att vara ovanför vattenytan och tyngdkraften i luften skadar deras stora, tunga kropp. Jag är övertygad om att de flesta hälleflundror över 30 kg som dragits över relingen på båten fått skador på rygg och skelett. Belastningen på fiskens ryggrad blir enorm. För att ta in en stor hälleflunda behövs specialtillverkade bårar. Om du inte har en sådan så fotar du fisken utanför båten om du är rädd om fisken.

Fiskar över 25-30 kg är direkt olämpliga som matfisk. De blir träiga i köttet och en så gammal fisk lagrar mycket miljögifter i kroppen. Flertalet restauranger i området runt Tromsö tar inte emot hälleflundror över 20 kg just pga. Att de innehåller miljögifter.

Hälleflundrafisket har de senaste åren blivit otroligt effektivt jämfört med tidigare då fångsterna mest bestod av ”slumpfiskar”. Om vi inte använder oss av skonsam C&R lär konflikten med yrkesfiskare inte vara långt borta. Kommer vi i den situationen lär det även medföra restriktioner. Det skulle verkligen vara onödigt. Låt oss ta ett gemensamt ansvar för att vi får behålla både hälleflundran som art och ett fantastiskt havsfiske efter den.

– Kom ihåg att det är stort att ta en hälleflundra, men det är mycket större att returnera den!

 

Var envis vid riktat hälleflundrafiske

Envishet tas upp tidigare men är nog den viktigaste punkten. Det går inte att vara för envis. Det kan bli många dagar utan ett enda hugg vid riktat havsfiske efter grov hälleflundra. Då gäller det att följa sin planerade taktik och tro på det man gör. I samma ögonblick som du börjar tvivla på om det är värt allt nötande har du minskat chanserna att lyckas.

Ovanstående tips är en blandning av egna erfarenheter, information från diverse sportfiskare som riktat fisket efter hälleflundra.

 

S-O Larsson/www.norgehavsfiske.se